Frid
Du säger att det är nostalgi
Jag kan förstå Dig
Men jag har offrat så mycket för Dig
Kanske förlorat mycket
Men jag har alltid tänkt att det är värt det
Och plötsligt nu så förlorar jag igen
Det irriterar mig också
Att Du sköter det så jävla snyggt
Du gör exakt som det är tänkt att man ska
Säg det istället
Skjut mig under hakan med Dina iskalla ord
Hur kunde jag tro att jag ens var nära?
Hur kunde jag vara så naiv?
Jag kommer alltid att tänka på Dig
När regnet faller över Norrköpings gator och torg
Jag kommer säkert aldrig sluta drömma
Om hur det kunde ha varit
Att sitta med Dig i ett fönster
Och se hur Din storstad aldrig riktigt lyckas somna
Det är ingen hemlighet att det enda jag ser när jag blundar är Du
Man säger: "det får bära eller brista"
Det brister alltid för mig
Jag skulle gå genom eld för att få höra
Dom där karakteristiska orden
Från samma läppar som en gång trånade hämningslöst efter mina kyssar
Jag tänker på Dig, Du på honom
Jag antar att det handlar om acceptans
lilla pojken då<3
kärlek suger när den är som bäst.
förra kommentaren var inte från mig men ja det gör mest ont när den öär som bäst..eller? jag vet inte när den är bästa är det väl jätte härligt?
alltså jag vet näatan inget om kärlek... men jag torr inte att man akn förlora något. allt leder någonstans även om det inte var där man ville hamna så kommer något gott ut av det. jag vill tro det iaf, och det bästa i livet är att vara naiv när det gäller kärlek.
vi alla är alltid förlorare på något sätt.
du kom alltid på första plats.
det gör du fortfarande för alla.
efter regn kommer solsken.
Helvette vad ont det gör att vara naiv! Men du sa en gång till mig att det är fint att vara naiv ibland. Jag tror jag håller med dig.
Du är så bra, dubbelt bra.
du har så jävla mycket kvar att lära.
Var stark.
Ich libe dich.
