antonforsberg

Tiden är ingenting som hjälper eller förvärrar
Den är bara ett verktyg som man måste lyckas bemästra
För att kunna ta sig runt över spelplanen, vår komprimerade värld
I ett spel utan regler och lagar, livet vi lever
Fuktar mina fnasiga, vintertorra läppar
Fick höra av min mor att hon blir alldeles varm när jag ler
Tänkte: "det är synd att jag inte kan lindra hennes frysande oftare"
Går sakta de långa metrarna mellan ytterdörren och bilen
Ett alldeles för tidigt morgon-tåg
En alldeles för tunn jacka
Ett alldeles för tjockt mörker
Vintern kom tidigt i år
Jag antar att det är priset vi får betala
För vår trångsynthet
Tron att ambitioner ska ta oss någonstans
Livet gör precis vad det vill med oss
Jag tror att karma är det viktigaste vi har
Vill tro
Vill tro att hjälplösheten iallafall inte är total och konstant