Kärlek på postorder

Du tog inspirationen med dig när du lämnade mig
I drömmarna klättrar jag på taken och skriker ditt namn
Fyllehicka
Hjärtat tickar som en tidsinställd bomb
Du rör dig med stil

Kommentarer
Postat av: Anonym

jag vet hur det är när man pratar med sig själv. för det finns ingan annan som kan bry sig eller beröras av vad man säger.

och jag vet hur det känns när man pratar men någon lyssnar fast att man inte vill.

jag kanske är den. jag är med dig om du vill så kan vi vara och bara lyssna till varandras monologer för dialoger kan dra något gammalt över sig ibland.

2009-11-02 @ 14:49:49
Postat av: Anonym

Fortsätt drömma, fortsätt skratta.

Lev inte i minnen.

Tyna inte bort så som jag gör.

2009-11-02 @ 21:37:05

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0