antonforsberg

Regnet forsar ner
En makaber oktobernatt sväljer mig
Jag famlar mig fram
Du är det enda jag ser
Den där framtiden jag en gång drömde om
Den där bortom molnen
Känns inte alls speciellt avlägsen när Du rör vid mig
Du inspirerar mig
Hela dagarna har jag små, nervösa tankar
Jag kanske skulle lägga en söt lapp i ditt skåp
Eller skriva ditt namn över hela byggnaden
Göra någonting som hjälper mig att få utlopp för allt jag känner
När din grönblåa blick tränger igenom mig
Livet börjar om, nu när jag insett och accepterat mina svagheter
Många ser livet och kärleken som ett spel, jag vet att det inte stämmer
Ändå lyckas Du vinna hela tiden
Jag har haft mentaliteten att alla är lögnare
Jag vill inte tro att du ljuger
Men om du nu gör det, så får du gärna göra det lite till
Kanske gå några steg till
Du kan få mig vart du vill